lördag 13 mars 2010

Korruption


Har tänkt på att människor som är korrupta har en förmåga att alltid unvika frågor och att klara av att hantera sanningen.


Såg t.ex. ett inlägg i Uppdrag granskning där man framställer omega 3-tabletter från fiskeri i VästSahara, skickar tabletterna till Sverige, och låter befolkningen i VästSahara svälta. Till varje burk omega 3 krävs 600 fiskar. Det är olagligt och oetiskt, men men genom att gömma sig bakom andra länder och hitta kryphål vet inte svensken vad ursprunget är. Under hela programmet försökte reportrarna få kontakt med ansvariga, men de "hade inte tid", ville eller kunde inte svara på frågor. Eller så skickade de någon som inte var ansvarig som sa att de inte visste något. När de i slutändan lyckas prata med någon ansvarig, säger han att han inte gillar deras metoder. D.v.s. att ta fram sanningen.


Detta är ju bara ett i raden av inslag som Uppdrag granskning, Kalla Fakta eller liknande program eller personer gör. Det som är gemensamt är att alla de som är korrupta inte vill stå för det de gör. De kan tjäna massor av pengar, men är inte människor nog att ta sitt ansvar, eller vara ärliga med vad de gör. Varje gång någon blottar sanningen försöker de smita undan.


Kanske är det även så med oss människor som inte är korrupta ekonomiskt sett. Det finns folk som vägrar att prata med en annan. I nästan alla fall beror det inte på att den andra personen är en elak människa, utan att man själv inte vågar blotta sitt rätta jag. Den andra personen har kanske upptäckt sanningen om en, och rädslan för att han/hon ska blottlägga mer, gör att man i stället projicerar sina egna problem på den andre. Och vad är det som är så farligt med sanningen. Vi är alla olika med brister och styrkor.


Summan av kardemumman. Har man rent mjöl i påsen behöver man inte springa och gömma sig. Att också klara av att be om ursäkt är stort. Alla kan göra fel och alla gör fel, men ju starkare man är desto lättare är det att be om ursäkt för de felen man gör.


Du som inte vågar bemöta den kritik du får, tänk till. Det kanske inte ar den som kritiserar som har fel. Är du osäker, eller tycker att du har rätt, ta då upp ämnet till diskussion. Har du ett rent samvete, klarar du av en öppen diskussion.


2 kommentarer:

  1. Det där tänkte jag på när jag såg på rapport en gång när kylan och snökaoset var som värst. SJ's alla tåg stod still och i reportaget intervjuades en kvinna från banverket. Hon försökte på alla sätt slingra sig från insikten att något gått fel trots att det visade sig att det inte fanns någon krisplan för extrema väderförhållanden. Något som jag kan tycka är en miss och en felaktighet, men inte oförlåtligt. I nästa del av inslaget handlade det om ett tak på en gymnastiksal som hade rasat in, trots att man gjort bedömningen att någon sådan fara inte fanns. Den ansvarige sa vid intervjun "Vi är otroligt ledsna över att vi tagit fel beslut i den här frågan och jag tackar gudarna att ingen kom till skada". Inga krusiduller, bara ärlighet. Det var ganska skönt att se, tyckte jag.
    /Linnéa

    SvaraRadera
  2. Japp "rak ryggad yppa sanningen" leder som Karl-Bertil Jonsson vet, till ett gott resultat!!!

    SvaraRadera